Flyttäventyr (Varning: en uppsats)

Har haft det bra hemma. En väldigt intensiv helg passerade i raketfart, men nu är mormor på plats i sitt nya hem och hennes gamla är nästan helt tomt. Vi började tidigt på lördagmorgon och vid middagstid var det mesta på plats i den nya lägenheten. Min bror rekryterade två flyttkillar (läs två kompisar som ändå inte hade nåt bättre för sig) när han och pappa hämtade släpet på OK, så vi fick utomordentlig bärhjälp när släpet skulle lastas. Det bästa med dom här två flyttkillarna var att dom även åkte med till den andra lägenheten och hjälpte till att ställa möblerna på plats på det nya stället. Min bror har snälla kompisar! :)

Jag hade funderingar om att åka till Kalix för att se en hockeymatch på eftermiddagen...men flytten tog all tid så det blev aldrig av. Jag har inte sett en hockeymatch på 100 år så det hade varit kul att se...men men, en annan gång kanske :) På kvällen umgicks jag med vänner och på söndag fortsatte flyttjobbet. Hann även hälsa på en barndomskompis samt äta jättegod middag hos min bror. Där blev det även film och godis på kvällen. Mycket trevligt!

I måndags vaknade jag tidigt och jobbade medan dom andra sov. Vid lunchtid var det sen dags att ta tag i flytten igen. Allt som skulle sparas måste sorteras ut och resten skulle slängas. Det gjorde ont i hjärtat att se mormors hem försvinna...men vad ska man göra? Allt ryms inte i hennes nya, mindre lägenhet och vi alla har ju redan mer än vi behöver...men nu finns iallafall mormors plätt-lagg, två sjalar och några fina, virkade dukar i min ägo. På kvällen blev det film med syster, mamma och kusin.

Tisdag = hemresedag, men vi hann även med en fika på Brännvalls och ett besök och småfix hos mormor.

Insåg i tisdags att jag nog inte kommer att åka upp igen förrän till jul. Jul. Det är tre månader dit. När jag insåg det fick jag ont i magen. Det är ju jättelänge! :( Som tur är kommer mina föräldrar ner i november, så jag behöver inte klara mig utan familjen hela den tiden iaf och just nu har jag syster på besök så jag antar att jag inte ska klaga! :)

Nu är fikarasten slut, så nu är det dags att jobba.


Bild: Privat Juli 2009

Den här lille krabaten var glad över att ha mig hemma igen. Så glad att han promt skulle sova med mig på fredagkvällen. Och inte bara i mitt rum eller i min säng. Nejdå. Han ville sova PÅ mig. Även om det är väldigt gossigt så har jag väldigt svårt att sova då han ligger så nära, men jag har inte hjärta att köra bort honom. Som tur är så är han känslig för värme, så han står inte ut så länge utan tvingas snart flytta sig en bit bort och ofta ända ner på golvet :) Klockan 7 på lördagmorgon tyckte han att jag hade sovit färdigt. Det tyckte inte jag, men Nikko vann... ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0